Jobb och gnäll.
0
Nu har jag jobbat tre dagar. Det har gått bra när jag väl varit på jobbet. Jag älskar ju att sälja saker så det är klart att när jag väl står och kränger soffor så är livet fint. Det är i skarvarna mellan kunder; på lunchen och i bilen dit och hem osv. som ångesten finns där, saknaden och det stora hålet i hjärtat. ♥
Det jobbiga att det känns som att vi glider ifrån varann jag och Sixten… Idag har jag varit ledig och nu på eftermiddagen känns det äntligen som vanligt igen. Så nu har jag bestämt att tre dar i sträck är max vad jag vill jobba (iaf nu) så om jag jobbar mer på schemat får jag ta föräldraledigt. Inte jobbigare än så. Fick veta att jag har 6 betalda semesterdagar att ta ut innan 1 april så det underlättade ju lite också! 
För Sixten är det kindtanden och en ev förkylning som står för dörren. Det har varit speedat, svårsövt och gnälligt ett par dagar. Kanske är han även påverkad av vad som händer på hemmafronten. Inte helt konstigt kanske. Tanden är iaf så gott som igenom. Varje dag blir bubblan inne i munnen större och vitare och jag tror alltid att NU är tanden igenom men nä. Galet. Fattar om det gör ont och att han matvägrar lite för det ser inte kul ut där inne… :-/
I övrigt så är det detta som gäller hemma hos Hellstedts:
* Bära tunga saker
* Dra saker efter sig (pulka, fisher price-telefon osv.)
* Säga åt oss att öppna olika saker (dörrar, askar osv.). ”Öppa” säger han så fantastiskt sött att man aldrig kan låta bli att inte öppna!
* Dansa, klappa händerna och leka ”baka kaka”.
Och på tal om ”baka kaka” my god va många varianter det finns! Haha. Googlade och ni måste ju bara få se ett fåtal av de olika:
Baka, baka liten kaka, rulla, rulla liten bulla, ringla, ringla liten kringla, mjöla den och pricka den och… schuss in i ugnen!
Baka baka liten kaka, rulla rulla liten bulla, lägga smör emellan, mjöla den och pricka den och schuss in i ugnen och pang igen med luckan!
Baka baka liten kaka, Klappa i ena änden (klappa på huvudet), Klappa i andra änden (klappa på rumpan), Strö lite socker, strö lite socker (killa på magen), och SKJUTS in i ugnen
Baka baka kaka, lägga smör imellan, sticka den och picka den, och HÖGT upp till fåglarna!
Baka Baka liten kaka Rulla Rulla små små Bullar Picke, Picke, Picke. ÅÅå… skjuts in i ugnen.
Baka baka lite kaka, rulla rulla liten bulla, ringla ringla liten kringla, smör inunder smör uppå, smör i alla bräddar då. hyss in i ugnen och ner i askan.
Jag tycker att säga rulla rulla liten bullA är så konstigt. Vad är en bulla? Det heter väl ändå bullE? Haha. Fast då rimmar det förstås inte. Antar att det stört min mamma också för denna varianten har vi kört hemma och det är den jag leker med Sixten:
Baka baka liten kaka (gnid händerna mot varandra)
lägga smör emellan (dra ena handflatan mot den andra)
mjöla’na mjöla’na (klappa lätt i ena handflatan)
picka’na picka’na (picka med ena handens fingrar i andra handens handflata)
Högt upp i ugnen och långt ner i askan (båda armarna som om man för in en plåt i ugnen och sen duns ner i askan)
Baka kaka själv (gnid händerna mot varandra)
Hur gör NI ”baka kaka”? Ännu ett sätt?
En uppsjö av härliga bilder:
Jul och nytt år…
1
God fortsättning!
På bara två veckor har det hunnit hända mycket. Först kom julen då Sixtens mormor och morfar Sven var här och hälsade på vilket var jättemysgt. Önskar de bodde närmare!
Sen var det dags för Sixten att fylla ett och vi hade ett litet familjekalas.
Som jag skrivit tidigare så känns det som att tiden flugit fram och det värker i hjärtat när jag tänker på att jag snart ska tillbaka till jobbet. Jag fick precis mitt schema och jag bara satte mig ner och grät, jag ska jobba deltid men det är så långa dagar att jag relativt ofta knappt kommer träffa Sixten alls. Tur vi har bil iaf…
Och sen kom nyårsafton. Sixten sov genom raketerna, något jag är mäkta imponerad av då det dundrade på rejält och han ibland vaknar om han hör oss viska!? Jag och Mattias åt god mat, drack vin och framför teven somnade jag gott i hans knä. Det var precis så gött som det lät.
Nu har vi en vecka kvar att vara lediga ihop och vi började veckan med ett besök på naturhistoriska museet. Mysigt men var det inte montrarna med uppstoppade djur (yuck, btw) som fascinerade Sixten utan trapporna! Ja, om nån vill ge honom en present som han kommer älska – köp honom en trapp!
Här kommer massor av härliga bilder på vår underbara knubbis och lite annat…
Check!
Ja, då var äggallergin konfirmerad. Känns jättebra men så klart också lite trist. Mest skönt var det att ha rätt gentemot barnmedicin som har bortförklarat ens oro hela tiden. Jag visste ju att det var nåt. Lyssna på mig! – Jag känner mitt barn bäst! Jaja, nu vet vi och i ett år ska vi hålla Sixten ifrån att få i sig ägg och sen blir det ett nytt test. Visar inte det nåt blir det provokation, eller som doktor Anders sa: ”Då kommer man hit och äter sockerkaka en förmiddag”. Lät ju trevligt så det hoppas vi på till jul nästa år!
Jul ja, det är några dan för dan nu. Hur många orkar jag inte rabbla men det är ändå väldigt snart julafton! Ojoj. Mamma och Sven kommer hit. Ska bli jättemysigt! Jag håller på och förbereder, jag har gjort listor över julmaten, förberett med lite bak och är nästan klar med julklapparna. Mmm. Det blir nog jul i år också. Att få ha sitt lilla gostroll här denna julen är ljuvligt. Min lilla tomte som igår stod på näsan inte mindre än två ggr under lekstunden med pappa och farfar igåroch idag ståtar med ett ordentligt skrubbsår ser ut som en fylletomte. Men världens sötaste fylletomte! Så klart!
Nä, dags att fixa lite till…
Finaste fina Sixten!
Ja, han är grym vår fina unge. Ska INTE nämna hur det går med sömnen så har jag inget sagt som kan förstöra nåt. 
Lite bilder från Lucia med bästisen Edwin:
Idag tog Sixten fram alla sugrör vi hade och levde rövare!
Julfest och allergi
I eftermiddag har vi varit på julfest. Vi är numera 6 par och alla har minst ett barn så det är livat! Hej å hå, men Sixten gillade läget snabbt och följde efter de större barnen hela tiden och ville helst suga på deras leksaker.
Den 19 december har vi fått tid på barnmedicin för att få kollat upp ev allergi. På julfesten fick han en köttbulle (glömde helt av oss) och blossade upp runt munnen. Vi hade med oss Betapred (kortisontabletter) och jag gjorde i ordning dem men det röda la sig inom en kvart så vi slapp använda det. Skönt, men ännu ett exmpel på att det måste vara ägg!
Bild på hur han såg ut:
Lite fler bilder (kolla särskilt in vår lilla underbara grabbs goa miner):
Tid.
Tid är väldigt speciellt. För ett år sen vaggade jag runt med en tung mage här hemma. Fixade, donade och hade all tid i världen. Ledig inför stundande förlossning och hade en chans att förkovra mig i julens alla mysigheter. Jag klappade på magen när jag sjöng med i julsångerna och allra mest önskade jag att min lilla bebis skulle få komma ut frisk och levande och han skulle få ställa till med så mycket hyss han ville nästa jul. Alltså DENNA julen och ja, det är detta jag måste minnas när jag öronen blöder av alla ”mamamamamama” och allt klängande i benen när jag bara gör ett litet försök att vara ute i köket.
Jag är oerhört tacksam över varje sekund med mitt barn för han är ljuvlig och fantastisk men det måste vara OK att vara trött och less på honom ibland.
Ja, jag har bara satt ner honom på golvet och gått till ett annat rum med hans tårar sprutande och hans skrik esklerande.
Och ja, jag har höjt rösten till min myndigare stämma och sagt åt honom att sluta lipa. Jag är helt ärlig med det.
Jag får dock alltid hysteriskt dåligt samvete sekunden efter och då blir det kramkalas. Jag kan också sitta i timmar på golvet och ha honom klättrandes på mig, vi kramas, busar, läser, leker och har jättemysigt. Så är det för det mesta men en grinig timme kan verkligen dra ner en. Ibland känns en timme som en evighet. När han sover känns den som en kvart…
Det är också kort tid kvar tills jag ska gå tillbaka och jobba, exakt 44 dagar! Det är mestadels motigt, jag har så svårt att förstå att jag inte ska få dela mina dagar med Sixten. Jag försöker att inte tänka på det för jag blir riktigt ledsen när jag tänker på det men men, det kommer så klart bli bra när den dagen kommer men fram tills dess ska jag njuta av varenda sekund (nästan iaf)!
Sammanfattningsvis kan man väl säga att tid inte är logiskt alls…
Några juliga bilder från idag…
Idag var jag, Sixten, Sofia och Edwin en sväng på Liseberg. Här kommer lite bildbevis (bilder från Malmötrippen kommer sen):
Sixten var helt klart fascinerad av tomten – som synes…
Snorigt vare här!
Helgen
Det bokstavligen forsar snor ur den lilla näsan. Men Sixten är glad ändå!
Det blev dock ingen babysångsavslutning i kyrkan i söndags men vi var där på miniavslutning i lördags och tog några fina bilder:
Vi kom även iväg till Netto vid scandinavium (mkt trevlig butik måste jag säga) och köpte lite billigt duplo som Sixten fick roa sig med på kvällen:
Jo, förra veckan var vi ju hos Nettan och Elin och hälsade på. Det såg ut som att vi tänkt matcha de små liven alá navy-tema. Elin i rött och Sigge i blått. Sötrumporna!
Barnvakt
Idag satt jag barnvakt åt Edwin en liten stund när hans föräldrar gjorde ett ärende. Det var… intressant. Haha. Svårt att kalla det nåt annat. Två vilda 11-månadersgrabbar som båda kan gå… Förutom att de gick åt olika håll när de inte gick på varann så snorade de ikapp och att hålla efter två snoriga bebisnäsor är inte lätt. Sen ville de bara vara i famnen båda två samtidigt. Mysigt men ack så meckigt. En eloge till alla tvillingmammor där ute! Men jag var rätt mör sen efter ynka 2 timmar och började fundera på om det där med syskon är en så bra idé. Haha. Men iofs kommer ju den ungen ut miniliten som tur var!
Skåne
På torsdag bär det av till skåne och MYSweekend med familjen! Vi ska bo en natt hemma hos Amanda och Andreas och äntligen få se deras nya fina hus! Sen har vi boka najs hotell mitt på stortorget i Malmö! Vi har inte riktigt nån agenda men ett besök på Tivoli kan det bli om vi orkar. Ska bli spännande att se hur Sixten tar att få sova i resesäng i samma rum som oss… Hoppas bara snoret lägger sig lite.
